|
|
 |
Från bergskristall till gjutet glas
På 1670-talet började, Bernard Perrot,
mannen som utvecklade tekniken att gjuta fönsterglas,
att gjuta prismor istället för att hugga ut dem
ur bergskristall som man gjort fram tills dess.
Fördelarna var många; glasprismorna var billigare
att producera, de var enklare att arbeta med samt
de kunde göras större eftersom det var
svårt att hitta tillräckligt stora bitar bergskristall.
Tog en dag att slipa ett dussin prismor
Perrot gjöt prismor i små formar där den
flytande glasmassan jämnades till med en träkavel. Prismans
hål gjordes med en metallpigg som kördes in i formen. De
färdiga prismorna fixerades i
gips, varefter dom slipades. Prismorna slipades ibland ner
till halva storleken, så arbetet att slipa ett dussin prismor
kunde ta en hel dag.
I slutet av 1700-talet hävdes de tidigare importrestriktionerna
vilket gjorde att importen av prismor från ändra
länder påbörjades.
I början av 1800-talet importerades stora mängder
prismor från England, Böhmen och Irland. De var
av god kvalitet och med olika former vilket inspirerade
till nya designer på kristallkronorna.
Strass och böhmisk kristall
Under efterkrigstiden dominerades den svenska marknaden
av böhmisk kristall men runt 70-talet så vann
Strasskristallen och den italienska maskinslipade kristallen
mer mark. Strass blev en stor succée och "Strass"
registerades senare som ett varumärke.
Under 80-talet började Turkiet exportera pressade prismor som
slipats och polerats för hand. Dessa prismor är i dag
det mest prisvärda alternativet av handgjord kristall. |
|
|